- ett begrepp med flera perspektiv

För många handlar den första tanken på funktionshinder/handikapp och tillgänglighet om den fysiska tillgängligheten. Det handlar om trottoarkanter, dörrbredder och hissar. Detta är en viktig aspekt av tillgängligheten. Men bara ett av flera perspektiv. Skall det handla om en helhetssyn måste man även ta med perspektiv som den psykosociala tillgängligheten, tillgängligheten till kommunikation och information, den kvalitativa tillgängligheten m.m.

Den psykosociala tillgängligheten handlar om bemötande och om funktionshinderkunskap. Den handlar om att vara välkommen, förstådd och accepterad, med de begränsningar som funktionshindret innebär. Den handlar om kunskap och acceptans för de behov som ett funktionshinder innebär. Tillgängligheten till kommunikation och information handlar om vilka media vi förmedlar vår information på, att tryckta broschyrer finns på lättläst och med andra anpassningar.

Det handlar om tillgången till och användandet av teckenspråkstolkar, förekomsten och funktionen på hörselslingor och mycket annat. Det handlar om hemsidor och digital information som är anpassad till vissa källkoder så att de fungerar med talsyntes, pekhjälpmedel och annat som funktionshindrade använder för att styra och kommunicera med sin dator, kommunikativ tillgänglighet. Det handlar också om vanlig enkel mötesdiciplin med att tala en i taget, tala tydligt, inte för fort o.s.v.

Kvalitet - ett styrmedel
Den kvalitativa tillgängligheten handlar om kvaliteten i olika tjänster och service, att de håller en kvalitet så att de är användbara och förmår att lösa de problem, som de en gång är skapade för att lösa. Ett exempel på dålig kvalitativ tillgänglighet är när t ex en färdtjänståkare inte längre kan lita på att hon/han kommer fram till det ställe de skall transporteras till eller kommer fram i tid.

Den kvalitativa tillgängligheten är a och o för alla handikappinsatser och eftersom det här handlar om stöd och service, är kompetensen och inställningen hos personalen oftast en avgörande kvalitetsfråga. Men även frågor som resurser, politisk policy och regelverk, påverkar den kvalitativa tillgängligheten.

Tid och rum
Tidsmässiga aspekter som handläggningstider, kö- och väntetider etc är naturligtvis i vissa fall avgörande tillgänglighetsaspekter. Hur snabbt och lätt kommer jag fram till behövlig vårdinstans, vilka omvägar behöver jag gå? Att få vänta ett år på en hörapparat är naturligtvis ingen god tillgänglighet, även om den fungerar hur bra som helst när jag får den. Speciellt inte om jag behöver vara sjukskriven under väntetiden och kanske socialt isolerad för att jag inte kan delta i samtal och socialt umgänge.

Var en service är lokaliserad har också betydelse för tillgängligheten, även om vi ser Skåne som en liten yta. För de som har svårt att förflytta sig, är hänvisade till kollektivtrafik eller ännu värre färdtjänsten, kan den geografiska placeringen vara en avgörande tillgänglighetsfråga. Grunden är att tjänster som vi använder sällan kan vi förflytta oss mer för att nå än de vi använder ofta.

Priset
En annan tillgänglighetsfaktor är priset - kostnaden, då inte enbart i ekonomiska termer.

Det ekonomiska priset är ofta avgörande för dem med små marginaler. Vi vet att människor väljer bort vård, läkemedel och service för att de inte har råd ekonomiskt. Många avstår hemtjänst och andra insatser för att det ekonomiska priset inte uppfattas stå i proportion till vad de får i utbyte.

Andra aspekter av priset är vad det kostar mig i tid, obehag, utelämnande av sig själv o s v att söka och erhålla en insats.

I dess enklare former innebär det att de inte väntar i tre timmar för att komma till på primärvården, utan i stället väntar till kvällen eller helgen och söker akutvård. Då är väntetiden kortare och de inte behöver vara borta från arbetet. I andra aspekter väntar de så länge som möjligt att söka vård. Ibland tillfrisknar de ändå och ibland kommer de tillbaka ännu sjukare till vården, i ett senare skede.

Skall jag söka insatser, men vet att mitt liv och leverne skall granskas och vändas ut och in på, avstår jag kanske att söka behövliga insatser för att jag vill behålla både integritet och stolthet och få ha något som är privat.

Helhetsperspektivet
I ett samhälle med bristande resurser både ekonomiskt och personellt är det viktigt att ha ett perspektiv på både tillgänglighet och långsiktighet, när förändringar genomförs och höjningar av taxor sker.

Minskad tillgänglighet kan spara pengar och personal i vissa perspektiv. Dålig kvalitet och höga kostnader används ibland som styrmedel.

För den enskilda funktionshindrade och deras anhöriga har detta nästan alltid negativa konsekvenser. För samhället och för olika verksamheter kan det ge en illusion av minskad efterfrågan, eller minskade behov, i ett kortsiktigt perspektiv.

Alltför ofta innebär det emellertid att man dämmer upp behov, ökar skador och påfrestningar på enskilda människor och får större utgifter i ett senare skede.

Vi hoppas naturligtvis att våra politiker och tjänstemän, i kommuner och i Region Skåne, och andra verksamheter skall beakta de olika tillgänglighetsperspektiven så mycket som möjligt, i det svåra utvecklings- och förändringsarbete som ligger framför dem. Vi hoppas att visionen ”ökad tillgänglighet och delaktighet i Skåne” inte bara skall bli en tom fras.

Lars Gustavsson
Länsombudsman
HSO Skåne